Difference between revisions of "Field inventory instruction/sv"
Jump to navigation
Jump to search
| Line 4: | Line 4: | ||
Denna del beskriver fältarbetet vid provytevis inventering av behandlingsenheter*. Enheterna är normalt ett urval av analysområdets bestånd, sammanställda i [[Stratification|PlanStarts "Sample design"]]. Beskriven fältinventering är en metod för dataförsörjning i Heureka och då framförallt till [[User%27s_guide_for_PlanWise|PlanVis]]. Rätt gjort erhålls här objektiva och detaljerade uppgifter lämpade som indata i skogliga planeringsanalyser. Det tåls att upprepa vikten av noggrannhet och slumpmässighet i förestående inventering - försök aldrig att själv skapa "bättre representativitet" genom att t.ex. flytta provytor (som kanske hamnat i en lucka) eller byta provträd (till ett friskare), sådana åtgärder leder alltid fel. En objektiv inventering ska vara förrättningsmannaoberoende. Vid en stickprovsinventering som här kommer varje inventerad kvadratmeter av en yta och varje inmätt träd att representera mångfalt större arealer och volymer. Vid långsiktiga analyser kan dessutom relativt små fel i beskrivningen av det initiala skogstillståndet växa med tillväxtprognoserna och i slutändan negativt påverka planeringsresultatet. | Denna del beskriver fältarbetet vid provytevis inventering av behandlingsenheter*. Enheterna är normalt ett urval av analysområdets bestånd, sammanställda i [[Stratification|PlanStarts "Sample design"]]. Beskriven fältinventering är en metod för dataförsörjning i Heureka och då framförallt till [[User%27s_guide_for_PlanWise|PlanVis]]. Rätt gjort erhålls här objektiva och detaljerade uppgifter lämpade som indata i skogliga planeringsanalyser. Det tåls att upprepa vikten av noggrannhet och slumpmässighet i förestående inventering - försök aldrig att själv skapa "bättre representativitet" genom att t.ex. flytta provytor (som kanske hamnat i en lucka) eller byta provträd (till ett friskare), sådana åtgärder leder alltid fel. En objektiv inventering ska vara förrättningsmannaoberoende. Vid en stickprovsinventering som här kommer varje inventerad kvadratmeter av en yta och varje inmätt träd att representera mångfalt större arealer och volymer. Vid långsiktiga analyser kan dessutom relativt små fel i beskrivningen av det initiala skogstillståndet växa med tillväxtprognoserna och i slutändan negativt påverka planeringsresultatet. | ||
| − | + | [[Inventory|PlanStarts "Inventory design"]] har normalt föregått denna del. Mellan "Sample design" och "Inventory design" kan urvalet av bestånd att inventera ha behandlats i ett externt GIS. Här görs då bl.a. det slumpmässiga utlägget av provytor, systematiskt utlagda i ett kvadratförband, och teoretiska x- och y-koordinater (i m, RT90 eller SWEREF99) för provytecentrum erhålls. Faktiska koordinater får man i samband med fältinventeringen, normalt med GPS. | |
''<sup>*)</sup> Lite slarvigt används fortsättningsvis "bestånd" istället för behandlingsenhet (eng: treatment unit). Detta kan leda fel, särskilt när man vid inventeringen ställs inför att eventuellt dela ett bestånd, eller egentligen skapa en ny behandlingsenhet för att till denna föra över en eller flera av det ursprungliga beståndets provytor. Delningen görs främst för att tillståndet i vissa delar av ursprungsbeståndet är såpass avvikande att en annan behandling lär bli aktuell här. T.ex. när en del av beståndet avverkats och nästa troliga åtgärd här är plantering, för den andra delen återstår sannolikt slutavverkning. Inom ett bestånd kommer det alltid att finnas en variation m.a.p. de biotiska och abiotiska faktorerna men sådan heterogenitet är sällan i sig skäl till delning.'' | ''<sup>*)</sup> Lite slarvigt används fortsättningsvis "bestånd" istället för behandlingsenhet (eng: treatment unit). Detta kan leda fel, särskilt när man vid inventeringen ställs inför att eventuellt dela ett bestånd, eller egentligen skapa en ny behandlingsenhet för att till denna föra över en eller flera av det ursprungliga beståndets provytor. Delningen görs främst för att tillståndet i vissa delar av ursprungsbeståndet är såpass avvikande att en annan behandling lär bli aktuell här. T.ex. när en del av beståndet avverkats och nästa troliga åtgärd här är plantering, för den andra delen återstår sannolikt slutavverkning. Inom ett bestånd kommer det alltid att finnas en variation m.a.p. de biotiska och abiotiska faktorerna men sådan heterogenitet är sällan i sig skäl till delning.'' | ||