Difference between revisions of "Field inventory instruction/sv"
Jump to navigation
Jump to search
| Line 709: | Line 709: | ||
Bestånd med mer än två skikt eller glidande övergångar dem emellan inventeras ändå som enskiktat ("Plot type" 1). I t.ex. flerskiktade blädningsskogar kan det vara bra att påminnas om möjligheten till klavning med skänklarna ihop, plantor som kan förväntas ge gagnvirke erhåller då diametern 0 mm i brösthöjd. | Bestånd med mer än två skikt eller glidande övergångar dem emellan inventeras ändå som enskiktat ("Plot type" 1). I t.ex. flerskiktade blädningsskogar kan det vara bra att påminnas om möjligheten till klavning med skänklarna ihop, plantor som kan förväntas ge gagnvirke erhåller då diametern 0 mm i brösthöjd. | ||
===''Provträdsurvalet''=== | ===''Provträdsurvalet''=== | ||
| − | Precis som preliminär inventeringsmetod och provyteradie anges på rummet så görs detsamma för | + | Precis som preliminär inventeringsmetod och provyteradie anges på rummet så görs detsamma för provträdsurvalets styrparameter "P2", i formuläret enligt tabell 1. Uppgifterna som anges i "Sample design" baseras på beståndsregistret. Om registret innehåller större fel kan inventeraren måsta ändra preliminär metod och radie till något lämpligare.* Det gäller även för P2:an, som på rummet valts för att man i fält ska erhålla ett lämpligt antal provträd per provyta. I praktiken erhålls ofta ett varierande antal provträd då urvalet sker slumpmässigt, med hjälp av datasamlarens slumptalsgenerator och viktat mot klavträdets grundyta, men i medeltal för alla ytor i ett inventerat bestånd bör det stämma hyfsat. I tabell 11 exemplifieras P2-värden vid olika provyteradier och grundytor som i genomsnitt ger upphov till 1.5 provträd per provyta. Dessutom förutsätts att exemplets bestånd har normal diameterspridning. Skulle spridningen vara större borde P2-värdet ökas något, om alla träd i beståndet å andra sidan har nästan samma diameter så kan värdet minskas (halveras). Ryckt ut sitt sammanhang, det finns nämligen även P1- och P3-värden som styr provträdsurvalet, är siffrorna säkert svårförståeliga. Sambandet mellan antalet P2 och provträd/yta är ehuru linjärt, d.v.s. givet ett visst skogstillstånd och halvering av P2-värdet så erhålls i exemplet endast 0.75 provträd/yta. |
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | ''*<sup>)</sup> Om registret visade sig innehålla riktigt stora fel för visst bestånd, och ovanstående åtgärder bedöms otillräckliga, så måste inventeraren dela beståndet - skapa ny behandlingsenhet.'' | ||
==''Skogsmark och impediment''== | ==''Skogsmark och impediment''== | ||
(Utgå från skogsmarksbegreppet, svensk definition av produktiv skogsmark samt FAOs med krontäckning etc. som normalt medför större arealer skogsmark. Heurekas angreppssätt (kan man från enskilda träd-uppgifter på provytenivå skatta skogsmarksandelen enligt FAO?). Hantering av impediment, figurlagda resp. insprängda, i Heureka; spegling o. impedimentsprocent.) | (Utgå från skogsmarksbegreppet, svensk definition av produktiv skogsmark samt FAOs med krontäckning etc. som normalt medför större arealer skogsmark. Heurekas angreppssätt (kan man från enskilda träd-uppgifter på provytenivå skatta skogsmarksandelen enligt FAO?). Hantering av impediment, figurlagda resp. insprängda, i Heureka; spegling o. impedimentsprocent.) | ||