Difference between revisions of "Field inventory instruction/sv"
Jump to navigation
Jump to search
| Line 701: | Line 701: | ||
För att välja lämplig inventeringsmetod beaktas det huggningsklassbestämmande skiktet i aktuellt bestånd, detta då ''endast en metod bör användas inom en och samma behandlingsenhet.'' En av två inventeringsmetoder kan bli aktuell; klavning eller höjdmätning. Klavning kan f.ö. alltid bli aktuellt även på höjdmätningsytor ''om det, utöver det huggningsklassbestämmande plant- och ungskogsskiktet, finns ett övre skikt av överståndare (normalt frö- eller skärmträd) eller miljöträd alternativt död ved (stående eller liggande).'' På så sätt åtskiljs tre provytetyper, "Plottype" 1-3 enligt figur 2. Det som bör eftersträvas är alltså att inte behöva tillämpa både yttyp 1 och 2 i samma bestånd. Att i ett och samma bestånd tillämpa ibland yttyp 2, ibland yttyp 3, är helt ok då det beror på skogstillståndet på aktuell provyta. Beräkningsmässigt är alla höjdmätningsytor av typ 3 emedan vissa av dem har 0 m<sup>3</sup>sk överståndare, miljöträd och död ved inom klavningsytans radie. | För att välja lämplig inventeringsmetod beaktas det huggningsklassbestämmande skiktet i aktuellt bestånd, detta då ''endast en metod bör användas inom en och samma behandlingsenhet.'' En av två inventeringsmetoder kan bli aktuell; klavning eller höjdmätning. Klavning kan f.ö. alltid bli aktuellt även på höjdmätningsytor ''om det, utöver det huggningsklassbestämmande plant- och ungskogsskiktet, finns ett övre skikt av överståndare (normalt frö- eller skärmträd) eller miljöträd alternativt död ved (stående eller liggande).'' På så sätt åtskiljs tre provytetyper, "Plottype" 1-3 enligt figur 2. Det som bör eftersträvas är alltså att inte behöva tillämpa både yttyp 1 och 2 i samma bestånd. Att i ett och samma bestånd tillämpa ibland yttyp 2, ibland yttyp 3, är helt ok då det beror på skogstillståndet på aktuell provyta. Beräkningsmässigt är alla höjdmätningsytor av typ 3 emedan vissa av dem har 0 m<sup>3</sup>sk överståndare, miljöträd och död ved inom klavningsytans radie. | ||
| − | Inte ofta men ibland ställs man inför ett heterogent bestånd, tillsynes i övergångsfasen mellan ungskog och etablerad skog. Detta räknas som ett specialfall och man tvingas till en blandad inventeringsmetod, "Mixed | + | Inte ofta men ibland ställs man inför ett heterogent bestånd, tillsynes i övergångsfasen mellan ungskog och etablerad skog. ''Detta räknas som ett specialfall och man tvingas till en blandad inventeringsmetod,'' "Mixed" i formuläret enligt tabell 1. '''Här sker då både klavning och höjdmätning på provytor med 5 m radie på samtliga ytor i beståndet.''' Inventeraren måste bestämma sig innan arbetet påbörjas i aktuellt bestånd huruvida specialfallets blandmetod ska tillämpas. Väl valt så får man stå sitt kast, t.ex. så kanske det aldrig dyker upp huvud- eller bistammar att höjdmäta utan alla träd (inkl. överståndare, miljöträd och död ved) kan klavas på samtliga ytor med 5 m radie i hela beståndet. Observera att detta inte påverkar inventerarens möjlighet att dela ett bestånd - skapa en ny behandlingsenhet - ifall skogstillståndet visar sig avvika avsevärt. |
| + | |||
| + | Minst lika sällan som ovanstående specialfall så kan ett bestånd bestå av två huggningsklassbestämmande skikt där båda skikten kan anses etablerade och klavning är lämpligt i bägge. Det kan t.ex. vara uppvuxen gran under en björkskärm eller ett bestånd där det även finns kvarlämnade träd från förra generationen. Denna variant av "Plot | ||