Difference between revisions of "Field inventory instruction/sv"
Jump to navigation
Jump to search
| Line 2: | Line 2: | ||
==Fältinventeringsinstruktion== | ==Fältinventeringsinstruktion== | ||
| − | Denna del beskriver fältarbetet vid provytevis inventering av behandlingsenheter* | + | Denna del beskriver fältarbetet vid provytevis inventering av behandlingsenheter* som normalt är ett urval av analysområdets bestånd, erhållna efter PlanStarts "Sample design". Beskriven fältinventering är en metod för dataförsörjning i Heureka och framförallt till PlanVis. Rätt gjort erhålls här objektiva och detaljerade uppgifter lämpade som indata i skogliga planeringsanalyser. Det tåls att upprepa vikten av noggrannhet och slumpmässighet i förestående inventering - försök aldrig att själv skapa "bättre representativitet" genom att t.ex. flytta provytor (som kanske hamnat i en lucka) eller byta provträd (till ett friskare), sådana åtgärder leder alltid fel. En objektiv inventering ska vara förrättningsmannaoberoende. Vid en stickprovsinventering som här kommer varje inventerad kvadratmeter av en yta och varje inmätt träd att representera mångfalt större arealer och volymer. Vid långsiktiga analyser kan dessutom relativt små fel i beskrivningen av det initiala skogstillståndet växa med tillväxtprognoserna och negativt påverka planeringsresultatets tillförlitlighet. |
| − | + | , eller ev. efter dessa två delar, har normalt urvalet av bestånd att inventera behandlats i ett externt GIS. Här görs bl.a. det slumpmässiga utlägget av provytor, normalt systematiskt utlagda i ett kvadratförband, och teoretiska x- och y-koordinater (i m, RT90 eller SWEREF99) för provytecentrum erhålls. Faktiska koordinater erhålls sedan i samband med fältinventeringen, normalt med GPS. | |
| − | ''<sup>*)</sup> Lite slarvigt används fortsättningsvis "bestånd" istället för behandlingsenhet (eng: treatment unit). Detta kan leda fel, särskilt när man vid inventeringen ställs inför att eventuellt dela ett bestånd, eller egentligen skapa en ny behandlingsenhet för att till denna föra över en eller flera av det ursprungliga beståndets provytor. Delningen görs främst för att tillståndet i vissa delar av ursprungsbeståndet är såpass avvikande att en annan behandling lär bli aktuell här. T.ex. när en del av beståndet avverkats och nästa troliga åtgärd här är plantering, för den andra delen återstår sannolikt slutavverkning | + | ''<sup>*)</sup> Lite slarvigt används fortsättningsvis "bestånd" istället för behandlingsenhet (eng: treatment unit). Detta kan leda fel, särskilt när man vid inventeringen ställs inför att eventuellt dela ett bestånd, eller egentligen skapa en ny behandlingsenhet för att till denna föra över en eller flera av det ursprungliga beståndets provytor. Delningen görs främst för att tillståndet i vissa delar av ursprungsbeståndet är såpass avvikande att en annan behandling lär bli aktuell här. T.ex. när en del av beståndet avverkats och nästa troliga åtgärd här är plantering, för den andra delen återstår sannolikt slutavverkning. Inom ett bestånd kommer det alltid att finnas en variation m.a.p. de biotiska och abiotiska faktorerna men sådan heterogenitet är sällan i sig skäl till delning.'' |
===Utrustning=== | ===Utrustning=== | ||
| Line 20: | Line 20: | ||
# Batterier | # Batterier | ||
| − | Datasamlaren och annan elektronisk utrusning beskrivs lite mer under [[Software_%28and_hardware%29_instructions/sv| | + | Datasamlaren och annan elektronisk utrusning beskrivs lite mer under [[Software_%28and_hardware%29_instructions/sv|hård- och mjukvaruinstruktioner]]. Trots reservbatterier så kan elektroniska instrument vilja krångla på andra sätt. Därför kan det vara bra att även ha tillgång till: |
# Papper och penna | # Papper och penna | ||
# Kartor, väg- och skogskarta, utskrifter på beståndsnivån (med inritade provytor) | # Kartor, väg- och skogskarta, utskrifter på beståndsnivån (med inritade provytor) | ||
| Line 26: | Line 26: | ||
# Gammaldags höjdmätare inkl. huggarmåttband (15-20 m) | # Gammaldags höjdmätare inkl. huggarmåttband (15-20 m) | ||
| − | Hur märkning görs är ofta företagsspecifikt, för ev. kontroller och upprepbarhet, i alla lägen ska man dock märka provytors läge (för navigering dem emellan) och inmätta träd (för att undvika missar eller | + | Hur märkning görs är ofta företagsspecifikt, för ev. kontroller och upprepbarhet, i alla lägen ska man dock märka provytors läge (för navigering dem emellan) och inmätta träd (för att undvika missar eller dubbelinmätningar). |
# Märkfärg | # Märkfärg | ||
# Märkringar | # Märkringar | ||
| Line 33: | Line 33: | ||
# Trästickor, aluminiumprofiler etc. (för märkning av provytecentrum) | # Trästickor, aluminiumprofiler etc. (för märkning av provytecentrum) | ||
| − | + | nedan (Litteratur). | |
| − | Backup av insamlad data bör göras regelbundet, till dator eller annat externt lagringsmedia (USB-minne etc.). | + | Backup av insamlad data bör göras regelbundet, till dator eller till annat externt lagringsmedia (USB-minne etc.). |
====Litteratur==== | ====Litteratur==== | ||
Berg, S., Forshed, N. 1982. '''Terrängtypsschema för skogsarbete.''' Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, Spånga. | Berg, S., Forshed, N. 1982. '''Terrängtypsschema för skogsarbete.''' Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, Spånga. | ||
| Line 58: | Line 58: | ||
===Arbetsgång=== | ===Arbetsgång=== | ||
| − | Fältarbetet inleds med uppsökande av | + | Fältarbetet inleds med uppsökande av aktuellt bestånd att inventera och den första ytan, med GPS ofta den närmsta och alltså inte nödvändigtvis provyta nr. 1. Navigeringen m till yta X" görs halvhalt och provytans centrum placeras t.ex. 5 m i nordlig riktning (förutsatt att ingen beståndsgräns då passeras).'' |
| − | I | + | I normala fall ska ett aktuellt bestånd alltid inventeras så länge dess areal utgörs av minst 1 % produktiv skogsmark. Eventuella förinställningar, t.ex. klavning på ytor med 10 m radie ändras enkelt till höjdmätning på ytor med 3-5 m radie (ifall avverkning skett). Om hela beståndet vid inventeringstillfället utgörs av annat ägoslag än skogsmark är det dock ok att här slopa inventeringen. Med ett hyfsat ajourhållet beståndsregister ska det dock knappast kunna ske. På motsvarande sätt hanteras provytor, som väl teoretiskt utlagda i normalfallet inte ska kunna slopas. Om man anser att en yta tillhör en avvikande behandlingsenhet, som normalt uppstått genom att en åtgärd genomförts i delar av beståndet, finns möjlighet att dela beståndet (eg. skapa ny behandlingsenhet) och hänföra ytan till denna, vilket beskrivs nedan. Fler ytor kan sedan hänföras till den nya behandlingsenheten. Om provytecentrum p.g.a. felnavigering hamnar i annat bestånd tillämpas spegling av centrumpunkten. Samma metod, spegling, tillämpas när provytecentrum hamnar närmre en beståndsgräns än provyteradien. Syftet med detta är att alla träd i beståndet ska ha lika stor chans att komma med i stickprovet (samma inklusionssannolikhet), även träden nära en gräns. Av praktiska orsaker tvingas man vid spegling approximera beståndsgränsen till en rät linje, vinkelrätt mot provytecentrum, se figur 1. Fler praktiska problemlösningar kan behövas i beredskap, t.ex. ifall provytecentrum hamnar nära en beståndsgräns i form av "ett spetsigt-vinkelrätt hörn" ("trubbiga hörn" kan oftast approximeras till en rät linje). |
{| | {| | ||
|[[Image:Spegling.png|500px|thumb|left|Figur 1]] | |[[Image:Spegling.png|500px|thumb|left|Figur 1]] | ||