Difference between revisions of "Field inventory instruction/sv"
Jump to navigation
Jump to search
| Line 4: | Line 4: | ||
Denna del beskriver fältarbetet vid provytevis inventering av behandlingsenheter* (normalt ett urval av analysområdets bestånd, erhållna efter PlanStarts "Sample design"), som är en metod för dataförsörjning i Heureka och f.a. till PlanVis. Rätt gjort erhålls här objektiva och detaljerade uppgifter (på enskilda träd-nivån) lämpade som indata i skogliga planeringsanalyser. Det tåls att upprepa vikten av noggrannhet och slumpmässighet i förestående inventering - försök aldrig att själv skapa "bättre representativitet" genom att t.ex. flytta provytor (som kanske hamnat i en lucka) eller byta provträd (till ett friskare), sådana åtgärder leder alltid fel. En objektiv inventering ska vara förrättningsmannaoberoende. Vid en stickprovsinventering som här kommer varje inventerad kvadratmeter av en yta och varje inmätt träd att representera mångfalt större arealer och volymer. Vid långsiktiga analyser kan dessutom relativt små fel i beskrivningen av det initiala skogstillståndet växa med tillväxtprognoserna och negativt påverka planeringsresultatets tillförlitlighet. | Denna del beskriver fältarbetet vid provytevis inventering av behandlingsenheter* (normalt ett urval av analysområdets bestånd, erhållna efter PlanStarts "Sample design"), som är en metod för dataförsörjning i Heureka och f.a. till PlanVis. Rätt gjort erhålls här objektiva och detaljerade uppgifter (på enskilda träd-nivån) lämpade som indata i skogliga planeringsanalyser. Det tåls att upprepa vikten av noggrannhet och slumpmässighet i förestående inventering - försök aldrig att själv skapa "bättre representativitet" genom att t.ex. flytta provytor (som kanske hamnat i en lucka) eller byta provträd (till ett friskare), sådana åtgärder leder alltid fel. En objektiv inventering ska vara förrättningsmannaoberoende. Vid en stickprovsinventering som här kommer varje inventerad kvadratmeter av en yta och varje inmätt träd att representera mångfalt större arealer och volymer. Vid långsiktiga analyser kan dessutom relativt små fel i beskrivningen av det initiala skogstillståndet växa med tillväxtprognoserna och negativt påverka planeringsresultatets tillförlitlighet. | ||
| − | + | Sample design" och "Inventory design", eller eventuellt efter dessa två delar men åtminstone innan fältinventering, har normalt urvalet av bestånd att inventera behandlats i ett externt GIS. Här görs bl.a. det slumpmässiga utlägget av provytor, normalt systematiskt utlagda i nord-sydligt kvadratförband, och teoretiska x- och y-koordinater (i m, RT90 eller SWEREF99) för provytecentrum erhålls. Faktiska (praktiska) koordinater erhålls sedan i samband med fältinventeringen, normalt med GPS. | |
''<sup>*)</sup> Lite slarvigt används fortsättningsvis "bestånd" istället för behandlingsenhet (eng: treatment unit). Detta kan leda fel, särskilt när man vid inventeringen ställs inför att eventuellt dela ett bestånd, eller egentligen skapa en ny behandlingsenhet för att till denna föra över en eller flera av det ursprungliga beståndets provytor. Delningen görs främst för att tillståndet i ursprungsbeståndet är såpass varierande att en annan behandling lär bli aktuell i den avdelade delen. T.ex. när en del av beståndet avverkats och nästa troliga åtgärd här är plantering, för den andra delen återstår sannolikt slutavverkning (om den inte av naturvårdsskäl avses lämnas orörd). Inom ett bestånd kommer det alltid att finnas en variation m.a.p. de biotiska och abiotiska faktorerna men sådan heterogenitet är sällan i sig skäl till delning.'' | ''<sup>*)</sup> Lite slarvigt används fortsättningsvis "bestånd" istället för behandlingsenhet (eng: treatment unit). Detta kan leda fel, särskilt när man vid inventeringen ställs inför att eventuellt dela ett bestånd, eller egentligen skapa en ny behandlingsenhet för att till denna föra över en eller flera av det ursprungliga beståndets provytor. Delningen görs främst för att tillståndet i ursprungsbeståndet är såpass varierande att en annan behandling lär bli aktuell i den avdelade delen. T.ex. när en del av beståndet avverkats och nästa troliga åtgärd här är plantering, för den andra delen återstår sannolikt slutavverkning (om den inte av naturvårdsskäl avses lämnas orörd). Inom ett bestånd kommer det alltid att finnas en variation m.a.p. de biotiska och abiotiska faktorerna men sådan heterogenitet är sällan i sig skäl till delning.'' | ||